Hur beställer man tillgängliga webbsidor?
När man bygger upp en webbplats har man stor hjälp av en kunnig webbutvecklare och grafiker, men beställaren har alltid ett eget ansvar för sin egen webbplats och dess tillgänglighet. I den här bloggtexten ger jag tips på hur man beställer webbsidor eller, mer elegant formulerat, jag delar med mig av upphandlingskompetens om webbtillgänglighet. Anvisningarna kan också tillämpas på andra digitala tjänster, exempelvis mobilapplikationer.
1. Tänk på tillgängligheten under hela processen
Det är viktigt att ända från början, redan när webbplatsen planeras, tänka på hur den ska tillgänglighetsanpassas. Reservera tillräckligt med pengar i budgeten för olika tillgänglighetslösningar och exempelvis tillgänglighetsgranskning. Det lönar sig även att reservera pengar för expertarvoden om man vill att en expert ska testa webbplatsen eller delta i planeringen.
Tänk också på att avsätta tillräckligt med tid för tillgänglighetsgranskning och testning av webbplatsen och för korrigering av eventuella brister. Det är likaså viktigt att det finns tillräckligt med tid för kunskapsinhämtning. Om tillgänglighetsarbete är något nytt är det viktigt att de som arbetar med kommunikation i organisationen lär sig mer om webbtillgänglighet. På webben finns massvis med anvisningar, instruktionsvideor, utbildningar, föreläsningar och webbinarier om webbtillgänglighet. Information och anvisningar finns exempelvis på den här sajten tillganglighetskrav.fi. Även i Facebookgruppen Verkkopalvelujen saavutettavuus diskuteras ämnet. Där kan man söka bland tidigare diskussioner eller ställa en egen fråga.
2. Lägg till tillgänglighetskraven i anbudsbegäran
Den tekniska uppbyggnaden och grafiska planeringen av en webbplats är ofta något man beställer av en utomstående aktör. När man begär anbud bör man absolut nämna att webbplatsen åtminstone måste uppfylla kriterierna på nivåerna A och AA i WCAG 2.1-riktlinjerna. Därtill kan man i anbudsbegäran lägga till krav på användbarhet (se exempelvis Papunets anvisning om webbsidors användbarhet). Man bör också anteckna samma krav i de avtal som ingås med serviceproducenten.
När kraven är noggrant formulerade i anbudsbegäran kan det vara enklare att välja en lämplig aktör som ska bygga upp webbplatsen. Det är nämligen möjligt att anbuden visar vilka av anbudsgivarna som är mest insatta i tillgänglighetsfrågor. Om tillgänglighetskraven finns nedtecknade i avtalen kan man också hänvisa till dem om man senare upptäcker någon brist på webbplatsen.
3. Övervaka den som designar webbplatsen
Det kan låta väl dramatiskt att man ska övervaka eller hålla ett öka på den som bygger upp webbplatsen, men som beställare är detta något man faktiskt måste göra. Det är nämligen i sista hand beställaren som ansvarar för att webbplatsen är tillgänglig. I praktiken kan du behöva hjälp av en extern expert för att vara säker på att webbplatsen uppfyller tillgänglighetskraven.
4. Beställ tillgänglighetsgranskning eller användartestning av webbplatsen
Genom granskning och testning kan man försäkra sig om att webbplatsen de facto uppfyller tillgänglighetskraven. Granskning och testning kan göras redan av de preliminära versionerna av webbplatsen. Man bör alltså inte lämna det här till det sista arbetet innan webbplatsen ska öppnas.
Tillgänglighetsgranskningen ska utföras av en expert, som går igenom hur webbsidorna uppfyller WCAG-kriterierna. Med hjälp av granskningsrapporten är det mycket enkelt att skriva tillgänglighetsutlåtandet. Vid användartestningen/användbarhetstestningen utför personer med olika former av funktionsnedsättning uppgifter på webbsidorna, och alla eventuella brister som framkommer skrivs ned. Man kan beställa testningen eller ordna den själv. Till testarna bör betalas ett arvode. Anvisningar för hur testningen ska organiseras finns exempelvis i Tillgänglighetsrekommendationer för allmänna bibliotek (kapitel 9.3.2 Användbarhetstestning).
Om det är en omfattande webbplats eller digital tjänst med många olika funktioner bör man låta göra både en tillgänglighetsgranskning och en användartestning. Exempelvis kommunernas webbplatser är ofta väldigt stora. Om webbplatsen är enklare och mer avgränsad kan det räcka med enbart granskning eller användartestning.
Efter testningen eller granskningen måste förstås eventuella brister rättas till. Kontrollera alltså att webbutvecklaren eller grafikern gör de ändringar som begärts.
5. Tänk på tillgängligheten i underhållet av den färdiga webbplatsen
Kom alltid ihåg tillgängligheten när ni lägger till nytt innehåll eller på andra sätt uppdaterar webbplatsen. Exempelvis rubriker ska markeras som rubrikelement istället för att man enbart förstorar textens rubrik eller markerar den visuellt på något annat sätt. Det är viktigt att rubriker har en logisk hierarki, det vill säga om en rubrik på nivå 1 (H1) har underrubriker ska de vara markerade som nivå 2-rubriker (H2), inte exempelvis som nivå 4-rubriker (även om du tycker att de ser bättre ut). Ge bilder en textmotsvarighet. Länkarna ska berätta vad som öppnas bakom länken. Man bör i regel undvika bilagor, men om de används ska de tillgänglighetsanpassas. Anvisningar om hur man skapar tillgängliga dokument finns exempelvis på webbplatsen saavutettavasti.fi.
Det är också bra att be webbplatsens användare om respons och korrigera sidan utgående från responsen. Man kan dessutom med hjälp av olika avgiftsfria och avgiftsbelagda verktyg testa hur bra webbplatsen fungerar. Verktygen är ofta användbara när man utvecklar webbplatsen, men de ersätter aldrig en expertgranskning eller användartestning av webbplatsens tillgänglighet.
Det är viktigt att alla som uppdaterar webbplatsen får utbildning om principerna för webbtillgänglighet. Man bör också komma ihåg att ge nya medarbetare en introduktion till tillgänglighetsarbetet.
Sista ordet
Slutligen vill jag lyfta fram en viktig observation. Just nu cirkulerar mycket av diskussionen kring vilka organisationer och vilka slags innehåll eller tjänster som de facto omfattas av lagen om digitala tjänster. Istället för att stirra sig blind på vad som omfattas av lagen och vad som inte gör det skulle det vara viktigt att tänka på tillgängligheten i hela verksamheten. Det är en jämlikhetsfråga.