Om WCAG-riktlinjerna

WCAG, det vill säga Web Content Accessibility Guidelines, är en anvisning som har utvecklats och som upprätthålls av organisationen World Wide Web Consortium (W3C). Den utgör grunden för många länders lagstiftning om webbtillgänglighet.

Syftet med WCAG är att säkerställa att olika användare i olika situationer – även personer med funktionsnedsättning eller olika funktionsvariationer – får tillgång till innehållet och kan använda de digitala tjänsterna.

WCAG är en viktig anvisning för hur webben kan göras mer tillgänglig, men även om den följs är det inte säkert att webbplatsen är tillgänglig eller användarvänlig för alla.

Den första versionen av riktlinjerna publicerades redan 1999 och uppdaterades till versionen WCAG 2.0 år 2008. Den senaste versionen WCAG 2.1 kompletterar den föregående och har godkänts av World Wide Web Consortium (W3C) i juni 2018.

Syftet med WCAG-kriterierna är att säkerställa en miniminivå på tillgänglighet

Syftet med WCAG är att säkerställa att

  • webbinnehåll kan användas med hjälp av olika tekniska hjälpmedel (exempelvis skärmläsare för användare med synnedsättning),
  • olika användare får tillgång till innehållet och kan använda olika funktioner trots eventuella begränsningar och
  • innehållet återges korrekt på olika enheter.

Genom att följa WCAG-kriterierna garanterar man en miniminivå på tillgänglighet, det vill säga att så många som möjligt överhuvudtaget kan använda den digitala tjänsten.

A- och AA-kriterierna i WCAG fokuserar inte särskilt mycket på begripligt webbinnehåll eller digitala tjänsters användbarhet. Ur ett helhetsperspektiv utgör dessa ändå viktiga aspekter av tillgänglighet.

WCAG-riktlinjernas uppbyggnad

WCAG-riktlinjerna är uppbyggda i flera olika nivåer. Kriterierna är sorterade under fyra grundprinciper som är

  1. Möjlig att uppfatta,
  2. Hanterbar,
  3. Begriplig och
  4. Robust.

På nivåerna A och AA innebär begriplighet ändå främst bara det att innehållets språk ska vara rätt angivet i sidans källkod.

Under de fyra grundprinciperna finns det i WCAG 2.1 sammanlagt 13 allmänna riktlinjer och under dessa de egentliga, mer detaljerade kriterierna, som är 78 till antalet.

WCAG-kriterierna är indelade i tre kravnivåer:

  • Nivå A är den s.k. basnivån som förbättrar tillgängligheten för en del användare som har särskilda utmaningar med att använda digitala tjänster. Exempelvis kravet på att videor ska vara textade är ett kriterium på A-nivå.
  • Kriterierna på AA-nivån förbättrar tillgängligheten för en större grupp användare. Exempelvis syntolkning (ljudbeskrivning) av videoinspelningar är ett AA-kriterium.
  • Kriterierna på AAA-nivån förbättrar tillgängligheten för ännu fler: exempelvis att tillhandahålla innehåll i form av videor med teckenspråkstolkning och förbättra den kognitiva begripligheten av texten är AAA-kriterier.

Varje kriterium kompletteras dessutom av texterna “Understanding”, “How to meet” och “Techniques”, som konkretiserar kriterierna och hur de kan tillämpas i praktiken. Dessa texter har inte översatts till svenska.

WCAG-riktlinjerna är ett enormt informationspaket som motsvarar ungefär tusen utskrivna A4-sidor.

WCAG-riktlinjerna fokuserar särskilt på teknisk tillgänglighet

Genom att följa WCAG-riktlinjerna förbättrar man särskilt den tekniska tillgängligheten hos en webbplats eller mobilapplikation.

När riktlinjerna har följts kan exempelvis skärmläsare som personer med synnedsättning använder eller annan hjälpteknik tolka innehållet på sidan korrekt och användaren kan dra nytta av den digitala tjänstens olika funktioner.

WCAG löser inte alla tillgänglighetsutmaningar

Även om man följer WCAG-kriterierna är det inte garanterat att den digitala tjänsten är helt tillgänglig. WCAG är ett viktigt rättesnöre som hjälper bl.a. dem som planerar användargränssnitt, tekniska utvecklare och innehållsproducenter att förbättra tillgängligheten.

Även om alla WCAG-kriterier har beaktats på webbplatsen kan många användare ändå ha svårt att använda den. Kriterierna kan uppfyllas på många olika sätt, också på så sätt att helheten inte är särskilt användarvänlig eller tillgänglig.

En del av kriterierna lämnar också utrymme för tolkning. De som utvecklar eller utvärderar webbplatsen kan ha olika åsikt om huruvida webbplatsen uppfyller något av kriterierna eller inte.

WCAG-riktlinjerna tar nästan inte alls ställning till innehållets begriplighet eller webbplatsens användbarhet. Ur ett helhetsperspektiv utgör dessa ändå viktiga aspekter av webbtillgängligheten.