Tillgänglighet som utgångspunkt för all planering
Särskilt personer med funktionsnedsättning har nytta av de gemensamma tillgänglighetskraven. När produkter och tjänster görs mer tillgängliga är det lättare att delta i samhällets verksamhet och det självständiga livet underlättas.
Tillgänglighetskrav ställs på produkter och tjänster
Tillgänglighetsdirektivet gäller vissa produkter och tjänster. Dessa produkter och tjänster har en stark koppling till informations- och kommunikationstekniken och har ansetts vara viktiga för att särskilt personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället. Till dessa produkter och tjänster hör till exempel datorer och deras operativsystem, smarttelefoner, elektroniska böcker samt självbetjäningsterminaler såsom bankomater eller biljettförsäljningsautomater. Dessutom ska till exempel webbutiker i fortsättningen fungera i enlighet med tillgänglighetskraven.
Denna förteckning över produkter och tjänster, som utarbetats inom EU, gäller de sektorer som har visat sig ha flest lagstiftningsskillnader mellan medlemsstaterna eller där marknaden är splittrad. Tillgänglighetskraven som ställts på produkter och tjänster listas i bilagan till tillgänglighetsdirektivet. Kraven gäller både den privata och den offentliga sektorn när de tillhandahåller produkter och tjänster som omfattas av direktivet.
Med tillgänglighet avses i synnerhet användningen av digitala tjänster, dvs. webbplatser och mobilapplikationer, och att de är bättre tillgängliga för användarna, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning. Allteftersom lagberedningen framskrider framgår det hur de framtida tillgänglighetskraven och de gällande tillgänglighetskraven samordnas. Det är klart att kraven åtminstone inte minskar och att åtminstone samma WCAG-kriterier ska följas även i fortsättningen i digitala tjänster. Det lönar sig alltså att ta tillgängligheten som utgångspunkt för all planering.
Vad händer i Finland?
Social- och hälsovårdsministeriet samordnar det nationella genomförandet av tillgänglighetsdirektivet. Dessutom har andra ministerier förordnats att delta i arbetet. Detta visar för sin del hur omfattande helheten är. Arbetsgruppen sammanträder regelbundet och har också bjudit in representanter för Handikappforum och näringslivet.
Det viktigaste målet med den pågående lagberedningen är att kraven i tillgänglighetsdirektivet ska träda i kraft enligt tidtabellen. De nationella lagarna ska vara i kraft senast den 28 juni 2022. Men när lagberedningen framskrider är det lika viktigt att intressentgrupperna ger sin syn på saken.
De som tillhandahåller produkter och tjänster ges tid att anpassa sig till tillgänglighetskraven. Efter den 28 juni 2025 kan dock endast produkter eller tjänster som uppfyller tillgänglighetskraven släppas ut på marknaden. Enligt vissa villkor får tjänster som redan finns på marknaden tillhandahållas som sådana fram till 2030.
Dessutom tillåter tillgänglighetsdirektivet undantag från kraven i vissa fall. Sådana undantag är en grundläggande ändring och en oproportionerligt stor börda. Undantaget ska alltid motiveras och tillgänglighetskraven ska följas så långt som det inte är oproportionerligt eller föranleder en grundläggande ändring av produkten eller tjänsten.
Tillgänglighetsdirektivet är ett mycket omfattande paket. Förändringen tar också tid. På lång sikt kommer dessa ändringar att förändra samhället om de lyckas. Syftet är att i verksamheten och planeringen beakta alla, dvs. principen design för alla, design for all.
I den nationella beredningen av tillgänglighetsdirektivet samlas material på SHM:s webbplats.
