Tillgänglighetens många ansikten

Den största orsaken till att Vallu hann ta silver innan jag hade en aning om saken, var ändå att jag inte behärskade skärmläsningsprogrammet så bra. Även om en synskadad numera skulle kunna kontrollera Valentin Kononens placering nästan i förbigående med ett svep på smarttelefonens skärm, tack vare tillgängligare tjänster och hjälpmedel, är de tre förutsättningarna för en lyckad användarupplevelse fortfarande de samma som förut, dvs. en tillgänglig tjänst, ett fungerande hjälpmedel och en kunnig användare.

Möjligheten att självständigt kunna uträtta sina ärenden främjar jämlikheten

Liksom för andra användargrupper som har nytta av tillgängligheten har också den ökade tillgängligheten för synskadade fört med sig en möjlighet till större självständighet när ärenden ska uträttas och en mycket mångsidigare tillgång på information. Att kunna betala räkningarna själv i nätbanken eller att ett skärmläsnings- och förstoringsprogram någon dag skulle ingå i mobiltelefonerna, så att det går att läsa sms eller studera dagens post, var något man bara kunde drömma om då tävlingarna i Budapest ägde rum.

Att möjliggöra sådant genom att producera tillgängliga tjänster har varit och är fortfarande ett stort steg mot ett jämlikare samhälle. Det är mycket förståeligt att tilläggsarbetet som tillgänglighetskraven för med sig känns frustrerande, men när jobbet är gjort är webbtjänsterna tillgängliga för fler människor än förut. Det borde passa utmärkt för alla tjänsteproducenter, eller det kunde man åtminstone anta.

Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster gäller för närvarande inte merparten av den privata sektorns webbplatser. Det är inte orsak nog att dra en lättnadens suck och glömma hela saken, eftersom det inte heller på den privata sidan finns någon god anledning att förbigå någon kundgrupp i dagens ekonomiska läge. Det finns redan drygt en miljon användare i Finland som behöver tillgängliga tjänster och den här gruppen blir allt större. Eftersom tillgängligheten också omfattar tjänstens begriplighet är det klart att alla drar nytta av tillgängliga tjänster.

Tröskeln för att ta i bruk en tillgänglig tjänst är lägre än för en otillgänglig tjänst

Synskadades förbund arbetar, säkerligen i likhet med de andra organisationerna av och för personer med funktionsnedsättning , för att fortlöpande öka medborgarnas digitala kunnande. Tillgängligheten är till nytta även i det här hänseendet, eftersom tröskeln för att ta i bruk en tillgänglig tjänst säkerligen är lägre än för en otillgänglig tjänst. En av nackdelarna med en dylik utveckling är den täta uppdateringsrytmen för elektroniska tjänster, som kräver att användarna hela tiden lär sig litet till. Tråkigt nog kan det lätt hända att tillgängligheten hamnar i skymundan då tjänster uppdateras i hög takt. Emellanåt kan det kännas frustrerande att gång på gång ge respons om tillgänglighetsproblemen i de nya versionerna, men utan respons blir det sällan korrigeringar.

Även om mycket har blivit gjort återstår det mycket att göra. Det är ofta särskilt svårt att göra tjänsterna mer begripliga, eftersom begriplighet är svårt att mäta. För många synskadade är varje pappersblankett som ersätts med en tillgänglig elektronisk blankett ett steg i rätt riktning. Så är dock inte fallet nödvändigtvis för alla. För vissa kommer pappersblanketten även i fortsättningen att vara mest tillgänglig. Att upprätthålla alternativa servicetyper är också en mycket viktig del av tillgänglighetsarbetet.