”Tydligt och enkelt” är en bra planeringsprincip ur synskadades synvinkel

Anneli Iltanen har levt vardagsliv både som seende och senare som blind till följd av ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa. I och med sjukdomen byttes romansk och spansk filologi ut mot ett yrke som massör och konditionsskötare samt mot organisationsarbete. Som ordförande för Helsingin ja Uudenmaan Näkövammaiset ry strävade Anneli efter att också påverka tjänsters tillgänglighet: Organisationens uppgift är att bevaka synskadades rättigheter samt att bland annat ordna med tjänster, som handledning kring datateknik.

Världen blir allt mer visuell men för en synskadad är det svårt med grafiskt innehåll. Skärmläsningsprogram förstår inte fotografier eller tabeller som är upplagda i bildformat. Är andelen visuellt innehåll stor är sidan också långsam att använda.

”Olika sidor fungerar fortfarande med olika order för navigeringen och dessa hittar man ofta genom försök och misstag. En utmaning utgör också användarens kombination av webbläsare och hjälpprogram, som beroende på tjänsten antingen fungerar eller så inte”, berättar Iltanen.

Det skulle enligt Iltanen vara enklast att besegra de här tillgänglighetsutmaningarna redan i planeringsskedet i stället för att behöva åtgärda dem först senare. Aktörerna behöver ännu få mer information om kraven i lagen samt hjälp och stöd för genomförandet.

Som exempel nämner Iltanen en tillgänglighetsenkät som hon försökte svara på.

”Enkäten var helt enkelt inte tillgänglig”, småler Iltanen.

Det digitala når inte alla – och de synskadade är ingen enhetlig grupp

Iltanen har mycket att säga om digitaliseringen av tjänster och om tjänsternas användarvänlighet. Det talas mycket om delaktighet, kundorientering och användning av flera kanaler men ofta verkar det glömmas bort att alla fortfarande inte är en del av den digitala världen. Servicepunkter stängs eller det blir rusning där, att sitta i telefonkö till en telefontjänst kostar tid och pengar – och de som drabbas värst av de här förändringarna är just den mest utsatta delen av befolkningen.

Största delen av de synskadade finländarna är äldre personer. De som använder skärmläsningsprogram, är i arbetsför ålder och obehindrat surfar runt i den digitala världen behöver delvis andra tillgänglighetslösningar än till exempel äldre, för vilka det kan vara en utmaning redan att använda en digital enhet. Variationen är också stor när det gäller vilken typ och vilken grad av synskador som de synskadade har och därför utgör de synskadade ingen enhetlig användargrupp.

Tydlighetens och enkelhetens princip gynnar ändå alla:

”Design for all! Avsaknaden av tydlighet är den största enskilda stötestenen. Det som hjälper synskadade hjälper också alla andra användare. Det här är alltså inte ett arbete som görs för en enskild grupp”, påpekar Iltanen.

Det har ändå gått framåt för tillgänglighetens del och det finns redan tjänster som uppfyller kriterierna. Användarvänligheten är däremot en helt annan femma. Innehållet kan vara så komplicerat uttryckt att meningarna måste läsas flera gånger om.

Enligt Iltanen borde människor med funktionsnedsättningar tas med i planeringen i högre utsträckning. Då skulle tjänsterna också bättre beakta olika typer av användare och deras behov.

”Det är ju ingen som gör tjänsterna icke-fungerande av ren illvilja”, skrattar Iltanen.

Så här förbättrar du tillgängligheten för synskadade användare

• Planera en tydlig, enkel och logisk struktur.
• Följ html-semantiken.
• Förvissa dig om att tjänsten också kan användas bara med hjälp av tangentbordet.
• Förvissa dig om att ordningsföljden är logisk för den som tar sig vidare med hjälp av tangentbord.
• Ge det visuella innehållet en alternativ beskrivning i textformat.
• Kom ihåg att ha tillräckliga kontraster.
• Använd inte enbart färg för att ange en viss betydelse.
• Se till att länktexterna och rubrikerna är beskrivande.
• Använd tydligt och förståeligt språk och dela in innehållet med mellanrubriker.